Före operation

Före en planerad operation är en noggrann utredning av den enskilde patienten och hans/hennes blod till stor nytta. Genom att vidta vissa mått och steg får kirurgen en god överblick av situationen som kommer att vara till nytta under själva operationen. I ett instruktionshäfte från Uddevalla sjukhus tas flera av dessa upp.

Till att börja med kan blodprover från patienten användas för att fastslå ett s k koagulationsstatus. Läkaren får härigenom en god uppskattning av patientens blödningsrisk. Man bör också sätta ut eller byta ut mediciner i förväg, som ökar blödningsbenägenheten, t ex NSAID och salicylika. Patientens blodvolym, eller mängd röda blodkroppar, räknas enkelt ut när man känner till patientens längd, vikt, kön och hematokritvärde. Därefter beräknas den tolererade blodförlusten, då man tar reda på vilken säkerhetszon man måste hålla sig inom, dvs hur pass mycket blod patienten "har råd att förlora" under operationen. Till sist kan kirurgen ta reda på den förväntade blodförlusten genom att studera de typiska blodförlusterna vid sina tidigare utförda operationer av samma typ.

Men vad händer då om kirurgen vid sina uträkningar ser att den förväntade blodförlusten vid operationen verkar bli större än vad patienten tros klara av (=tolererad blodförlust)? Då kan man vidta en rad olika åtgärder.

För det första: Om transfusionsgränsen på det aktuella sjukvårdsstället håller det standardmått på Hb 100g/l som tidigare nämnts, kan siffrorna för patientens tolererade blodförlust lätt justeras bara genom att man omvärderar denna standardpolicy. Doktor Peter Earnshaw, överläkare i ortopedisk kirurgi vid Guy's and St Thomas's Hospitals Trust i London, berättar att han halverade sin kliniks användande av blodtransfusioner genom att bara föreslå att man skulle "sänka transfusionsgränsen från Hb 100 till Hb 80." 'Det var mycket lätt och det kostade ingenting.'"

Man kan också öka den tolererade blodförlusten genom att före operationen förbättra patientens blodvärde. Detta kan göras med billiga, enkla medel. Genom tillförsel av folsyra och vitamin B12 och genom att ge patienten järn peroralt eller intramuskulärt kan man hjälpa kroppen att framställa röda blodkroppar tre till fyra gånger snabbare än normalt. 

Ett annat hjälpmedel som har visat sig vara mycket effektivt för att förbättra blodvärdena och som ofta används i kombination med järnbehandling, är Erytropoietin (EPO). EPO är ett naturligt hormon som produceras i njurarna, men som numera också kan framställas med genteknik. Detta läkemedel introducerades i Sverige 1990 och används för att skynda på kroppens egen produktion av röda blodkroppar. Behandlingen startas vanligtvis mellan 10-21 dagar före operation och kan mycket snabbt öka patientens hemoglobinvärde.

I Läkartidningen 38/96 berättar dr Göran Josefsson, docent och överläkare vid ortopediska kliniken vid Länssjukhuset i Gävle, om en annan effekt hos Erytropoietin. Han beskriver här resultaten vid 16 primära höftledsplastikoperationer som gjordes på patienter som motsatte sig blodtransfusion. Åtta av dessa behandlades före operationen med EPO. Vid en jämförelse mellan de två grupperna kunde man konstatera en tydlig skillnad i blödningsmängd. EPO-patienterna blödde i  genomsnitt 600 ml under operationen medan de som inte behandlats med EPO blödde 1100 ml. Alltså nästan dubbelt så mycket. Som kuriosa kan nämnas att samtliga patienter har följts upp men inga komplikationer noterats.

Om ovan beskrivna metoder dessutom kombineras, kan en ännu större blodförlust tillåtas utan att man behöver ge patienten en blodtransfusion. Och denna blodförlust kan dessutom reduceras genom olika sorters kirurgisk och anestesiologisk teknik, vilket för oss in på den andra delen av behandlingssätten, den peroperativa.


 Under operation         Efter operation            Akut blödning

Skapa en gratis hemsida du också!
Cybersite.se skapar du hemsidan snabbt och enkelt med färdiga designmallar